Hälsa är ett begrepp som ofta används som motsatsen till begreppet sjuk. Men vad är hälsa? Är hälsa bara frånvaron av sjukdomssymptom eller finns det andra dimensioner?

När vi betraktar vår omgivning och våra arbetsplatser sätter vi ofta fokus på de faktorer som gör oss sjuka, och sida upp och sida ned kan redovisas med sådana faktorer som med rätta borde elimineras. Men trots alla dessa sjukdomsalstrande faktorer förblir ändå flertalet friska. Vi påverkas i olika hög grad av det vi möter. Vad beror detta på?

Det s k salutogena perspektivet (från latinets salus = hälsa, välgång och från grekiskans genes = ursprung ) innebär att man söker efter faktorer som håller oss friska snarare än att, som i det patogena perspektivet (patos= lidande, vara sjuk), söka faktorer som gör oss sjuka. Grundidén verkar vara att anledningen till att vi inte alla blir sjuka, även om vi utsätts för samma sjukdomsalstrande faktorer, är att vi har olika hög beredskap att möta dessa situationer beroende på vilken grad av kasam vi besitter.

Begreppet kasam står för känsla av sammanhang och byggs upp av tre av varandra beroende komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. En stark kasam byggs upp under ens liv beroende på vad vi möter och hur vi blir bemötta av omgivningen.

Begriplighet handlar om i vilken utsträckning vi upplever det som möter oss och de känslor vi erfar som förnuftsmässigt begripliga – en information som är ordnad, sammanhängande och strukturerad.

Hanterbarhet handlar om vilken grad man upplever att man har resurser att möta de krav som omgivningen ställer.

Meningsfullhet anger i vad mån det är värt insatsen att bemöda sig att anstränga sig att möta de utmaningar vårt liv bereder oss.

Upplevelsen av förutsägbarhet lägger grunden till begriplighet

En bra belastningsbalans lägger grunden till hanterbarhet

Delaktighet i resultatet lägger grunden till meningsfullhet.

Dessa tre hänger ihop på olika sätt, men den faktor som påverkar mest, är känslan av meningsfullhet. Den styr ofta i vad mån man vill försöka bemästra situationen eller inte, som i sin tur styr känslan av hanterbarhet. Om exempelvis situationen är begriplig och meningsfull strävar vi antagligen efter att försöka hitta medel att bemästra den. Likaså är det föga intressant att utveckla strategier att bemästra en situation om aldrig så begriplig, om den inte samtidigt upplevs som meningsfull.

Det salutogena perspektivet skapar ett spännande förhållningssätt till sjukdom och ohälsa. Så länge du lever är du i någon mån frisk. Att uppleva ohälsa eller att vara sjuk betyder olika saker beroende på vilket perspektiv man utgår ifrån. Är stressfaktorer enbart av ondo eller är de rent av nyttiga? Vilka faktorer kan upptäckas i en människas liv som är hälsobefrämjande?

Istället för att fokusera på vad som gör oss sjuka kunde det vara fruktbart att identifiera de faktorer som håller oss friska. Istället för att bara arbeta med begreppen frisk–sjuk längs en patogen dimension, kunde det vara givande att arbeta med begreppen hälsa–ohälsa som en egen salutogen dimension, som förhoppningsvis påverkar den förra dimensionen

Hälsofrämjande förskola/skola

Lerums kommun har under ett par års tid sökt att stimulera hälsofrämjande arbete i skola/förskola. Detta har skett genom att Folkpolitiska rådet anslagit medel till inrättandet av en tjänst med uppgift att stötta enheter som vill arbeta med hälsofrämjande insatser. I initialskedet under 2003 stöttade man en 50 procent tjänst, för att sedan under 2004 bekosta en tjänst på 25 procent.

I uppdragsansökan för Hälsofrämjande förskola/skola i Lerum kan man läsa följande:

Hälsofrämjande skola handlar om en långsiktig process där alla görs delaktiga, dels i skapandet av en salutogen dvs hälsofrämjande vardag i skolan och dels i utvecklingen av hälsoundervisning.

Tankar kring hälsofrämjande skola har stark koppling till våra styrdokument såsom skollagen, Läro-planen-94, Läroplanen för förskolan-98 och vår Barn- och ungdomsplan i Lerum.

Skolan är en viktig arena för folkhälsoarbete. Att tidigt skapa lust till rörelse och ett ansvarskännande för sitt välbefinnande är väsentligt för den framtida folkhälsan. Få dagens och framtidens samhällsmedborgare att förstå vikten av hälsosamma vanor.

Mål: Verka för att hela skolans vardag blir en stödjande fysisk, psykisk och social miljö för hälsan och lärande.

För att komma igång med hälsofrämjande arbete, har det varit naturligt att börja med konkreta insatser. För de flesta skolor/förskolor har detta inneburit att man satsat på kost och motion.

Stödet till enheterna har då kunnat se ut på olika sätt. Stödpersonen har medverkat i informationsträffar, varit med i planeringen av olika hälsofrämjande projekt, förmedlat kontakter eller bidragit med medel för att komma igång.

Ungefär hälften av barn- och ungdomsförvaltningens enheter (åtta stycken) har påbörjat arbetet mot en verksamhet inriktad på att ta vara på hälsofrämjande faktorer. Det har bildats hälsogrupper på flera enheter, barn masserar varandra, aktivitetsslingor har anlagts, fysisk aktivitet på schemat varje dag etc. Som exempel beskrives nedan dels en 6–9-skola (Hjällsnässkolan) dels en förskola (Seatons Allé)

Praktiska exempel på hälsofrämjande arbete

Hjällsnässkolan

»Sedan förra året [2002] jobbar Hjällsnässkolan på sin hälsoprofil… Att det blev hälsoprofil på Hjällsnäs har att göra med alarmerande uppgifter om att barn och ungdomar idag tenderar att vara ohälsosamt överviktiga, ha dålig kondition, benskörheten ökar och diabetes blir allt vanligare bland unga människor. Det här är ett folkhälsoproblem som kan bli både väldigt smärtsamt och kostsamt. I skolan har man möjlighet att vara med och påverka tidigt, i skolan når man ju ut till alla. Hjällsnäs är medlemmar i Bunkeflomodellens nätverk och hämtar inspiration därifrån. Modellen har fått sitt namn efter en skola i Malmö och är ett nätverk för hälsofrämjande verksamhet.

På Hjällsnäs hade man redan tidigare två gånger 60 minuter idrott i veckan för samtliga elever, men man tyckte att det var så viktigt med rörelse och att vara utomhus dagligen att man ville göra mer än så. Trots allt är ju många barn ofta inomhus och stillasittande i mycket av det de gör på dagarna. Så de dagar som barnen inte har idrott så har man lagt in 30 minuters obligatorisk hälsoidrott ute med syftet att skapa goda vanor, få frisk luft och få röra sig. Lärare i laget tar hand om hälsoidrotten och till sin hjälp har man ett häfte med idéer och upplägg för uteverksamheten. Det kan vara lekar och samarbetsövningar. Det finns lite extra materiel som fotboll, boule och tennisrack. Skolans sex idrottslärare har kanhända lite större intresse för den här verksamheten än övriga lärare, men … i allmänhet tar [all personal] ansvar och tycker det är viktigt. På det här sättet kommer ju även lärare ut och får röra på sig.

Sofia Wallsten och Ida Eriksson-Byröd [två elever på Hjällsnässkolan] går i nian och tycker det är bra med hälsoidrotten varje dag – man behöver ett avbrott och det är skönt att komma ut. Och massage tycker de är väldigt bra. Visst var det några som var lite tveksamma i början men de kan välja att spela fotboll istället om de hellre vill det. Och att skolan har en idrottsförening tycker de också är jättebra. Sofia tränar numera basket i skolans lag som den enda fysiska aktivitet hon hinner med. Skolan tar rätt mycket tid i nian och på det här viset får hon ändå röra sig och träffa kompisar i den utsträckning hon hinner. Sofia och Ida tycker det är bra med skolans hälsoprofil även om de tror att problemen med övervikt och olika typer av sjukdomar bland barn och unga är lite överdrivet. Det är deras uppfattning att många håller på med någon sport på fritiden, men visst sitter man mycket framför datorn också. Vissa gör det kanske för mycket och för dem inte minst så är skolans aktiviteter väldigt värdefulla«. (ur skriften Pedagogiska rum s 7–9)

Seatons allés förskola

»På Seatons allé jobbar man tillsammans med de andra förskolorna i enheten, Åtorp, Lillstugan, Andersstugan och Åstugan, för att bli mer hälsofrämjande.

Ett av de hälsofrämjande områdena är massage. Några ur personalen fick gå en helgkurs på Axelssons och senare fick hela personalen en halv studiedag med introduktion i massage för barn. Man satte upp ett mål tillsammans med sin chef, att alla skulle komma igång med massage på höstterminen 2002.

Massage för och med barn kan gå till på lite olika vis; barnen kan massera varandra till massagesagor, illustrativa sagor som barnen illustrerar med rörelser på varandras ryggar eller bara massera varandra till lugn och avslappnande musik. Det kan också gå till så att läraren masserar barnens ryggar, då får de ungefär fem minuter per barn. De andra vilar och lyssnar på musik. Man masserar ryggar, fötter och ben.

Innan man började frågade man föräldrarna och fick positiv respons. Sen frågar man alltid barnen och om de inte vill så slipper de, men de flesta säger ja. Det är olika på olika avdelningar hur ofta man har massage, några varje dag och några ett par gånger i veckan. Det finns en mer eller mindre dokumenterad konsekvens av att massera varandra. ”Har jag masserat dig så slår jag dig inte”. Det finns även tankar om att den här typen av kroppsberöring får positiva konsekvenser i barnens utveckling«. (ur skriften Pedagogiska rum s 48–49)

Utbildning i folkhälsovetenskap

Inriktningen på det hälsofrämjande arbetet har alltså hittills handlat om kost, motion och massage. Hela tiden har dock tankar funnits kring det salutogena förhållningssättet, så som det definieras av den israeliske medicinske sociologen Aron Antonovsky. Redan under hösten 2003 påbörjade en av de anställda i kommunen en utbildning i Attraktiv Skolas regi inom ämnet folkhälsovetenskap. Kursen är en 10poängskurs som heter Hälsofrämjandearbete i skolan och bygger helt och hållet på Antonovskys tankar kring salutogenes med fokus på känsla av sammanhang, generella motståndsresurser och coping samt teorier och metoder för hälsa, lärande och trygghet. Kursens innehåll är baserat på metoder för att skapa stödjande fysiska och psykosociala miljöer för hälsa i s kolan. I studierna behandlas faktorer som tar hänsyn till individen och gruppen i förhållande till makt, genus, kultur och social tillhörighet

Förutom litteraturstudier betonas vikten av att använda de kunskaper man inhämtat om strategier för att skapa stödjande fysiska och psykosociala miljöer för hälsa i skolan. Därför är den slutliga examinationen upplagd så att examensuppgiften ska vara ett program eller en plan för detta arbete, en plan som ska användas i den egna skolan eller på den egna arbetsplatsen. Detta planeringsarbete är just nu inne i ett intensivt skede och Attraktiv Skola samarbetar därför dels med den stödperson som ansvarar för Hälsofrämjande förskola/skola, dels med kommunens Hälsostrateg.

Till hösten kommer ett antal pedagoger i Lerums kommun att erbjudas en utbildning inom ämnet Hälsofrämjande arbete i skolan för att både få en teoretisk bas för ett salutogent förhållningssätt och strategier och metoder för att på den egna enheten driva ett utvecklingsarbete som syftar till att satsa på faktorer som främjar hälsa och lärande. Antonovskys tankar kring kasam kommer att utgöra grunden och det faktum att hälsa och lärande främjas av samma faktorer kommer att utgöra drivkraften.

Ett salutogent förhållningssätt

Det salutogena förhållningssättet kommer även att prägla innehållet i den seminarieserie som Attraktiv S kola planerar för hösten 2004 (Pedagogiskt Forum). Där kommer olika föreläsare att på olika sätt belysa begreppet kasam och ge exempel på hur man kan arbeta för att bygga upp en stark kasam.

Vår vision är följande:

• En pedagog på varje enhet har ett utvecklingsuppdrag med ansvar för att driva projekt som syftar till att tillämpa Antonovskys teorier om det salutogena förhållningssättet.
• kasam är ett välkänt begrepp som genomsyrar all verksamhet inom Barn- och ungdomsförvaltningen (buf) i Lerum.
• De faktorer som främjar hälsa och lärande kommer i första rummet i all verksamhet inom buf.
• Personal inom buf upplever känsla av sammanhang i sitt arbete.
• Barn och ungdomar i Lerums kommun har en tro på framtiden och en tro på att de kan, vill och vågar påverka.
• Det hälsofrämjande arbetet i skolan kan inte nog betonas. Efter år av fokus på eq och Värdegrundsarbete kan det salutogena perspektivet bli utgångspunkten för att sätta in alla våra ansträngningar i ett större sammanhang som gagnar både välbefinnande, social och kognitiv utveckling.

Nisse Funnemark

e-post: nisse.funnemark@lerum.se

Lästips

Antonovsky, A (1991) Hälsan mysterium. Stockholm: Natur och Kultur

Pedagogiska rum Lerum (2003) Lerum: Attraktiv skola

Uppdragsansökan Hälsofrämjande skola/förskola i Lerum www.lerum.se

Hitta fler artiklar om Hälsobokslut på www.skola.se